Hemma!

Okej, DET HÄR får bli mitt sista inlägg i bloggen så att ni vet att jag är hemma efter det strul jag hade med flyget! Åttio inlägg blev det då, prick (i snitt 13 inlägg i månaden).

Ja, jag landade alltså igår på utsatt tid. Kom således med flyget från Dumaguete tillslut vilket var en lättandens suck kan jag lova. En lååång resa hem var det (flyg från Dumaguete till Manilla vilket var försenat, väntade 6 timmar på flyget till Kuala Lumpur, landade i Kl tog tåget in till stan med Roger, somnade vid 12, vaknade klockan 6 för att ta taxi till flygplatsen och sedan 12 timmars flyg till Sthlm). När vi gick in för landning på Arlanda kikade jag på infon på tv-skärmen i flygstolen och trodde inte mina ögon när det stod att vi var 500 m över havet och fortfarande inte såg marken för alla moln. Hann bara se marken ungefär 1 minut innan vi landade och det var riktigt grått och snön yrde. Den där glädjekänslan som jag trodde skulle infinna sig när jag landade vill inte riktigt göra sig till känna! Nog för att jag visste att det skulle vara kallt men man har ändå glömt bort HUR kallt det är. Kroppen blev alldeles stel efter bara 30 sekunder ute i kylan. Jag har nog utan att överdriva smörjt in ansiktet 6 gånger sen jag kom hem då det bara stramar och flagnar i huden (har inte smörjt in ansiktet på 18 månader då huden har fått fukt från luften). Blev också förvånad hur kallt vatten man kan få i kranen, hur skönt det är att stå i en varm dusch, hur mjuka svenska sängar är och hur tyst och lugnt det är överallt...

Somnade som en stock klockan 16 igår och har varit vaken sen 3 inatt. Helt uppochned och omtumlande är det just nu. Måste sätta mig ner och fundera på vad jag har att göra (jobbjakt och plugg och andra praktiska saker).

Har ett mobilnummer som jag kan nås på: 076-561 05 89

Tack för att ni följt mig/oss på denna blogg. För Roger fortsätter äventyret lite till och honom kan ni ju som vanligt nå på mail eller mobil.

Ses snart!

Åååå neeeej!

Nähä då var mitt flyg till Manilla inställt!! Blir gaaaalen!! Efter mycket baxande är jag nu tillbaka på Atlantis i Dauin/Dumaguete och har blivit lovad att åka med flyget till Manilla som går imorgon bitti. Det är ju bara och hoppas att det inte blir ngt strul med det också eftersom flyget efter det är för sent att ta. Att det ska jävlas!! Håll nu tummarna att allt går som det ska för annars vet jag inte vad jag ska göra. Biljetten från Manilla till Stockholm är nämligen inte ombokningsbar/avbokningsbar (det gick inte att köpa ngt avbetställningsskydd för den heller så jag hade inte så mycket val). Men som sagt håll tummarna nu så hoppas jag att allt går vägen!

// En extremt trött Idha (som dessutom har en rejäl förkylning på g med huvudvärk halsont etc)

Hej då Filippinerna! Hej Sverige!

Jaha då får detta bli det sista inlägget i denna blogg! Nu börjar nämligen den långa resan hem. I eftermiddag så flyger jag från Dumaguete till Manilla där jag ska spendera en natt. Imorgon eftermiddag flyger jag till Kuala Lumpur där jag hinner träffa upp Roger innan jag ska flyga morgonen därpå d.v.s. måndag. Landar 14:15 på Arlanda måndag 24/3. Jag väntar mig en stor välkomstkommitté (skoja bara)!

Jaha hur ska jag summera den här vistelsen? Det är ju faktiskt inte endast Filippinera som jag varit i, ett helt år spenderades ju också på Koh Samui i Thailand. Stockholm lämnade vi efter oss den 17 oktober 2006. Jag var ju hemma två veckor i somras också förstås. Men totalt cirka 18 månader kommer jag ha varit borta när jag kommer hem (för Roger blir det 20 månader). Vad kommer jag att sakna? Sovmorgnar, dagliga restaurangbesök, sol, bad, afterbeach-öl, glada avslappnade människor m.m. m.m. Jag rekommenderar alla att någon gång ta en time-out från livet hemma och se vad livet i ett tropiskt paradis kan erbjuda. Det är aldrig försent, vare sig man är gammal, har barn, jobb etc. Det mesta går att lösa! När man kommer hem, även om det var länge sedan, så kommer nämligen det mesta att vara precis som vanligt och den långa utomlandsvistelsen nästan kännas som en dröm (vi har ju gjort detta en gång förut som ni minns och den gången var vi faktiskt också borta i 18 månader).

Men det är dags att bege sig hem nu! Titta till vår fina lägenhet, börja jobba och tjäna lite pengar och framförallt träffa er - kära familj och vänner :-)!

Ses snart då!

GRATTIS ANNA 30 ÅR!!!

Hoppas du får en skojig födelsedag! Kommer gärna på din fest i april! Ses snart!

Anna ses till vänster med hennes ögonsten Bico

Snökaos

Jaha man tackar! Den här väderprognosen bjuds man på lagom tills man kommer hem (källa: www.aftonbladet.se):



Man har ju läst hela vintern om att ni inte haft någon vinter utan vårväder med krokusar som slagit ut etc. Ok jag ska inte klaga så mycket jag har ju sluppit två vintrar i rad nu men jag har ju inga vinterkläder! Hur ska det gå? Ja ja det löser sig väl men det kändes väldigt typiskt.

Här är allt bra annars! Har tagit det väldigt piano och mest legat och läst Ulrikas alla tidningar :-). Även varit inne en sväng i stan och klippt mig samt badat och solat lite. Roger har kommit fram till Samui och allt är som vanligt där borta. Han tycktes det kändes som om han varit borta en vecka ungefär.

Helt appropå ingenting så måste jag säga att Filippinsk TV abslöjar mycket om deras kultur. Det finns exempelvis en egen karaeoke-kanal (dom ääääälskar att sjunga oavsett om de kan eller inte ska tilläggas och gärna ballader från 80-talet. Favoriterna är: Carrie med Europe Total Eclipse of the heart med Bonnie Tylor och Alone med Heart) en egen kanal med tuppfäktning (hur man kan gilla det övergår mitt förstånd men de verkar tycka det är superkul särskilt eftersom man kan slå vad) samt flera stycken amerikanska "kyrko-kanaler" med en massa folk som står och predikar de är nämligen väldigt amerikaniserade här. Men de har också en egen Filippino kyrko-kanal med en och samma gubbe som står och predikar. Folk betalar för att han ska spotta dom i ansiktet. Mycket märkligt måste jag säga! TV-shop avslöjar också en del där överlägset flest produkter är de som antingen gör huden vitare eller de som man blir längre av. Min personliga favorit är en maskin som ser ut som en sådan bänk som finns på gymmet och som man t ex kan göra situps på. Den har ett band som man ska spänna fast under hakan och en liten vev på sidan. Så ska man alltså veva med veven så att bänken sträcks ut och sålunda tydligen även en själv. En modern slags sträckbänk ha ha ha! Hoppas att inte folk går på sådana idiotiska saker!

Nu ska vi strax åka in till Atlantis och käka lite middag!

Senaste dagarna

Nu sitter jag vid datorn utan kommatecken igen och kommer att göra det framöver bara så ni vet. Förresten om ni inte hinner se bilderna i innan slideshowen stannar så är det bara o ladda om hemsidan igen eller klicka på view all images.

Vi har haft underbara dagar här i Dumaguete. I fredags så flög Ulrika och Matt och deras dotter Lilja till Manilla så vi har haft hela deras strandhus för oss själva i tre dagar. De bor i ett jättestort hus med tre sovrum plus vardagsrum kök två badrum och ett lekrum ett kontor garage med ett litet gym stor veranda och har en 2000 kvm stor tomt med gästhus. Huset ligger alltså direkt på stranden. Har varit skoj att bo i ett sådant stort hus för oss själva eftersom vi senaste tiden bott ganska smått. T ex har det varit alldeles underbart att kunna sitta i en soffa och kolla på TV (annars har vi fått ligga i sängen) samt haft ett kylskåp fullt med mat så att man bara kan bre sig en liten smörgås om man är hungrig (har dessutom käkat knäckebröd som Ulrika lyckats hitta i Manilla).

Här är ett par bilder från huset (det går fortare att ladda upp dem i en slideshow än en för en):

Igår var vi på Apo Island och dök. Apo Island ligger cirka 30 min båtfärd från Dumaguete och har en av Filiippinernas bästa ställen för dykning. Ön ser inte mycket ut för världen men har hela 3000 invånare med dagis och skola. Efter lunch var vi och kikade runt lite på ön. Dykningen var verkligen superfin. Inte så bra sikt tyvärr men tillräckligt för att man skulle se vilken bra klass dykningen höll. Gjorde tre dyk varav ett "drift dive" och såg massor av fina saker bl.a. tre sköldpaddor :-). Dessutom såg vi delfiner både på dit- och tillbakaresan. Det var en superlyckad dag!!

Ett par bilder från Apo Island:

Annars har vi hängt lite kring dykskolan resorten och restaurangen. Ulrikas kille är manager för hela stället och han var även mangager för samma ställe Atlantis i PG där ju även Ulrika jobbade (det var ju så vi träffade dem). Vi har också varit inne i själva Dumaguete downtown och fixat med Rogers visum vilket äntligen gick bra. Stan är hyfsat stor det är en universitetstad och de har t ex Mc Donalds (tecken på civilisation). Andra turister lyser dock med sin frånvaro. De som åker hit håller sig till Dauin där en rad dykresorter ligger (även Atlantis) men det är inte alls mycket turister på det stora hela. Det verkar som om de flesta åker till ett ställe som heter Boracay och som ligger mellan Mindoro (där PG ligger)och Negros (där Dumaguete ligger) och som är känt för sin kritivita strand. Här är stranden svart (kanske därför ön som Dumaguete ligger på heter Negros??). Jag måste säga att jag tycker att det är mycket varmare här än i PG det är riktigt Thailandsvärme här. Idag skulle vi prova spela badminton i trädgården men vi fick sluta efter 10 minuter för jag höll på o svimma av värmeslag. Här ser ni stranden och resorten på några bilder:

Vi har som sagt haft ett par underbara dagar men för tre timmar sedan var jag och vinkade av Roger som tyvärr nu är i Manilla för en natt innan han ska åka till Thailand. Supertrist :-(! Men jag ser honom om en vecka om än endast för några timmar när jag ju gör ett halvt dygns mellanlanding i Kuala Lumpur. Hade lite problem att få tag i en tricykle som kunde köra honom till flygplatsen bara eftersom det klockan 14:00 idag var en stor titel boxningsmatch med boxaren som jag skrev om i ett av de första inläggen i denna blogg. Chaufförerna bråkad om vem som skulle köra Roger tills en av dom till slut gick med på det för ett överpris. Tills jag flyger hem så ska jag hänga här med Ulrika (som kommer tillbaka imorgon) vilket givetvis ska bli skoj. Som tur är så kom Matt tillbaka för ett par timmar sedan redan så då slipper jag sova ensam i detta stora hus. På så vis är jag en fegis.

Okidoki det var allt för denna gång!

Dumaguete

Nu är vi framme i Dumaguete! Efter en massa strul med Rogers visum-förlängning som ännu ej har löst sig (har inte tid att skriva om alla problem men idag åkte vi t ex runt i 2 timmar i en taxi som inte hittade till immigrationen så vi lyckades inte förlänga det). Men vi kunde i alla fall flyga utan några problem trots att Roger är "olagligt" i landet just nu. Och som de flesta av er kanske vet så är jag extremt flygrädd så det var ju skönt att man landade helskinnad :-). En lättnad att vara framme här helt enkelt (har haft mardrömmar om att flyga en lång tid nu). Nu dröjer det i alla fall ca 2 veckor innan jag måste flyga igen.

Nu har jag också lämnat PG "för gott" det var extremt jobbigt att lämna lilla Emma snyft!!!! Men jag måste försöka tänka på att om jag inte hade tagit hand om henne så hade hon varit död och hon får nu leva ett fritt liv på stranden med sina hundkompisar och har någon som ger henne mat o.s.v. Roger kommer ju tillbaka om 3 veckor också så det blir nog bra :-).

Nu ska vi åka hem till Matt o Ulrika o sova. Jag skriver mer snart och lovar att ta en massa bilder :-).

Resplan

Ok nu har vi en resplan:

Imorgon åker vi till Manilla där vi spenderar en natt. Sedan flyger vi båda till Dumaguete och hälsar på Ulrika och Matt samt för att ha lite egentid. Den 16 mars flyger Roger till Manilla för att sedan ta flyget till Bangkok. Jag blir kvar i Dumaguete till den 22:a då jag flyger till Manila för att spendera en natt innan jag flyger hem via Kuala Lumpur. Stannar en natt i Kuala Lumpur innan flyget går där jag möter upp Roger o/c som är där för att se på Formel 1. Den 24:e på morgonen flyger jag till Stockholm och landar på Arlanda 14:15. Puh!

Så framöver kommer vi ha fullt upp. Jag har massor att göra just nu inför allt. Dessutom så skulle vi lämnat in Rogers pass för förlängning idag men immigrationen bestämde sig för att inte ha öppet idag så vi måste försöka hinna med det imorgon bitti och även hoppas att dom inte bestämmer sig för att ha stängt då också. Då vet jag inte vad vi ska göra... Paniiik!

Nedräkningen har börjat

Jag och Roger tänkte att vi skulle ta en liten "getaway" och samtidigt se någon annan del av Filippinerna. Skulle ju vara snöpligt att åka hem och bara ha sett PG efter 6 månader i Filippinerna. Det är dessutom billigt med inrikesflyg. Då började vi räkna lite på dagarna som återstår och helt plötsligt fick jag panik! Vi funderar på att åka nu på tisdag eftersom Roger åker till Thailand på söndag. När han åker till Thailand så kommer ju jag att vara i Manilla under den tidpunkten så då känns det inte som någon idé att åka tillbaka hit och sitta här och häcka själv i en vecka för att vänta på att flyget ska gå. Har därför bestämt mig för att åka och hälsa på Ulrika i Dumaguete, d.v.s på söndag och då kan jag umgås med henne och även se vad Dumaguete har att erbjuda innan mitt flyg går den 23:e. Så, det betyder alltså att jag bara har 3 dagar kvar här i PG!!! Efter nästan 6 månader så sa det bara pang...Sjukt konstigt känns det. Och så är det bara 17 dagar kvar tills jag landar på Arlanda. Det är lustigt för det är fler dagar än vad vissa har under en hel semester när de kommer hit. För en annan känns det däremot som ingenting. Ja, ja...jag återkommer när jag vet mer om vart/när jag o Roger sticker. Nu ska jag gå och damma av min resväska och se om jag har plats med alla mina grejor.

Vilken ras?

Vi får ofta frågan vilken ras som Emma är. Ja, inte vet vi, det är nog en salig mix av alla tänkbara gatukorsningar. Men så såg vi den här jycken, en belgisk malinois! Misstänkt likt!



Belgisk malinois



Emma

Divemaster party

Lite bilder från i lördags när vi hade divemasterfest för Kalle. Som slutprov måste man klara det sk. snorkeltestet vilket ni kan se på bild. Iförd snorkel får man lov att ta ett djupt andetag, sedan måste man dricka det som hälls i snorkeln innan man tillåts ta sitt nästa andetag. Vad som hälls i är givetvis valfritt... Kalle kom dock inte undan med alkofritt om man säger så, he he he (kolla in Rogers nöjda min i bakgrunden)!

Erfarenhet

Har precis satt igång på allvar med mitt jobbsökande. Det är ett heltidsjobb när man sitter där och letar och läser igenom annonser och framförallt när man ska göra research och skriva ihop en ansökan som riktar sig till just den tjänsten och det företaget. Men fasen vad modet sjunker när man läser annonserna och 9 av 10 kräver erfarenhet! Det blir ju moment 22 när man som nyutexad inte har någon erfarenhet och inte kan skaffa sig det heller eftersom jobben kräver att man har det. Suck! Kan de inte se fördelarna med att anställa en nyutexad istället? Vi är lättare att "forma", vi är billigare att anställa (lönemässigt iaf), vi är förmodligen mer drivna och vill visa vad vi kan än någon som jobbat i flera år och kanske blivit lite blasé... o.s.v. Anställ mig NU! Jag vill, jag kan!

Same old

Var seg flera dagar efter min magsjuka men igår var jag tillbaka på banan! Vi gjorde ett finfint dyk på förmiddagen där vi såg sköldpadda (min favvo), ett besök på den flytande baren på eftermiddagen med utsikt över solnedgången och en efterföljande middag på den svenskägda restaurangen Tamarind.



Det är mest lata dagar nu för tiden utan något särkilt av intresse att rapportera. Man kan säga att det är som en lång lat semester innan hemresan. En hemresa som börjar närma sig med stormsteg... Försöker tänka positivt dock! Det här är saker som jag ser fram emot när jag kommer hem (jag har tillåtit mig själv att börja tänka på dem ordentligt nu när jag vet att jag snart är hemma):

* En riktig dusch med termostatblandare och rejäl stråle
* Dricka vatten från kranen (lyx)
* Äta grovt bröd med ost på (fy vad läbbigt med vitt skummgummibröd och fyrkantiga inplatstade ostskivor i konstgjord smak)
* Kunna klä mig i annat än urblekta shorts och linnen (okej då, det är ett mycket litet pris man får betala när man lever i solen och värmen)
* Börja tjäna pengar (förhoppningsvis)
* Kunna äta thaimat (det går inte att få tag i någon god thaimat här i Filippinerna)
* Sova i en RIKTIG säng

Det finns säkert fler saker jag kan komma på... (att träffa vänner och familj är underförstått). Men det är bäst att jag inte börjar jämföra med listan på saker som jag kommer att sakna med det ljuva livet här borta. Men en sådan lista kanske kommer sedan iaf, när det verkligen är nära till hemresan.

Nä, snart dags att masa sig ner till restaurangen och käka lite lunch och njuta lite av värmen!



Bilden: Roger och Kalle kämpar med Kalles divemasterkurs som alldeles strax är avklarad.

Bläääääää!

Jaha, då ligger jag här i sängen och tycker synd om mig själv. Åkte på magsjukan här mitt på dagen. Det fattades väl bara det etersom jag är den som har hållt mig friskast. Jag HATAR att spy och även precis timmen innan när man mår så dåligt så det känns som om man skulle göra vad som helst för att slippa! Har fått i mig en banan men ser det vita porslinsmonstret i ögonvrån från sängen och hoppas att jag får behålla bananen för mig själv. Tur var i alla fall att jag, precis innan jag började må som värst, hann göra Nitrox provet (en dykkurs där man lär sig att dyka med syreberikad luft så att man kan stanna nere längre, kort sammanfattat). Skönt att ha det avklarat!

Det blir till att stanna i sängen hela kvällen och hoppas på att jag börjar må lite bättre snart och att det är något bra på TV. Har liggsår vid detta laget men jag tar nog vadsomhelst nu bara jag slipper spy igen.

Hoppas jag kan återkomma med ett blogginlägg i lite muntrare toner framöver (INGA MER sjukdomar nu!!).

Grattis mamma 60 år!

Stort grattis på födelsedagen! Hoppas ni har det härligt i solen och värmen!



Ses här med barnbarnet Milea

Tryckkammaren

Här är bilder från Davids tur till tryckkammaren. Nu vet ni hur en sådan ser ut. Ser inte så roligt ut, eller vad säger ni? Här gäller det att inte ha klaustrofobi! Förresten så kostade det 800 USD i timmen, inte 500 som jag skrev tidigare. Totalt gjorde han 18 timmar i kammaren. Slutnota: ca 100 000 sek.

Se upp för fallande kokosnötter

I Thailand hade de apor som de tränade för att ta ner kokosnötter, eller så använde de sig av en jättelång pinne med en liten krok på. Här har dom speciella "kokosnötsplockare" som klättrar upp i palmerna utan lina och allt. Jag skulle inte vilja vara kokosnötsplockare...

Sjukstuga

Jag har inga kommatecken på denna dator men det får gå ändå. I lördags så gjorde jag Roger Kalle och David (han som jag berättade om som var halvkines han är även med på foto i ett av inläggen nedan från flytande baren) ett nattdyk. Det var ett sedvanligt nattdykt relativt grunt med ett maxdjup på 21 m och ett genomsnittligt dykdjup på 16 meter. De som dyker och kanske även flera av er andra vet att man inte kan göra en snabb uppstigning när man dyker. Detta för att kväve bildas i kroppen i form av små bubblor på grund av att kroppen "trycksätts". Kvävet och bubblorna hinner dock vädras ut innan man kommer upp till ytan om man gör en långsam uppstigning. Gör man inte det kan man drabbas av dykarsjuka. Tumregeln är uppstigning som är minst 18 m per minut och helst 3 min säkerhetsstopp på 5 meters djup. Detta skiljer givetvis beroende på hur djupa och långa djup man gör men för ett sådant som vi gjorde så kan man säga att det ska räcka. Men man måste tänka på att andra faktorer också räknas in såsom om man dykt tidigare under dagen och samlat på sig kväve hur mycket man har druckit (man bör dricka mycket vatten för att inte bli uttorkad)hur mycket kroppsfett man har m.m.

Under detta dyk gjorde vi inget säkerhetsstopp på grund av att dyket var relativt grunt och uppsitgningshastigheten var cirka 3 minuter från 15 meter. Allt var i sin ordning efter dyket och vi åt alla middag tillsammans. Sen gick vi hem och la oss för att sova. Klockan 23 väcktes vi av att Madonna (tjejen på dykskolan) bankar på vår dörr och vill ha tag i Roger för att veta vår dykprofil under nattdyket. Tydligen så hade nänligen David börjat känna sig dålig med stickningar i kroppen och domningar i ett av hans ben (vanliga symptom för dykarsjuka) och t.o.m. tuppat av i 30 sekunder. De hade därför kört honom till sjukhuset i Batangas där han sedan dess har behandlats i tryckkammare för dykarsjuka. Han är fortfarande kvar på sjukhuset men ska i alla fall bli helt återställd vad jag förstår. Väldigt synd om honom som råkad ut för detta! Åter igen det här med försäkringar... Han trodde att han hade en dykförsäkring men enligt försäkringsbolaget så hade den gått ut. Vet inte riktigt hela storyn här med hans försäkring annat än att han är tvungen att betala notan kontant. 500 dollar i timmen kostar tryckkammarbehandling (han har legat inne 8 timmar vad vi vet). Lägg sedan på allänna sjukhuskostnader så får du en rejält saftig nota. Huvudsaken är givetvis att han blir frisk men alla kanske inte kan hosta upp pengar för en sjukhusnota.

Här ser man också hur dykarsjukan kan variera individuellt och även uppkomma på sådana dyk som man normalt inte ska få dykarsjuka. Vi kunde inte förstå hur han kunde få dykarsjukan på det dyk som vi gjorde. Han hade dock gjort 3 andra dyk den dagen men väldigt grunda då han gjort en Open Water kurs då han extraknäckt som dykinstruktör medan han varit här på semester. Tilläggas kan göras att han hade ätit och druckit dåligt den dagen samt varit stressad över dykkursen han gjort för att de hade svårt att kommunicera (de pratade två olika språk mandarin resp. kantonesiska).

Ja i vilket fall fick man sig en liten tankeställare. Vi gjorde ett jättefint dyk igår till ett vrak som heter Alma Jane som ligger på 30 meter 1 minuts båtfärd härifrån. Då gjorde vi en lång och fiiin uppstigning (strömt som satan var det så vi hängde som vimplar på linan).

Appropå Davids sjukhusvistelse så kom jag på att jag glömt skriva om att Kalle låg sjuk i denguefeber för några veckor sedan (därav rubriken sjukstuga). Han klarade sig dock med vård hemma i sängen. Doktorn kom hit och tog blodprover gav medicin och dropp. Droppet släpade Kalle med sig till restaurangen när han skulle äta och det hängde vi upp i ett parasoll. Jag kallade det för ett "tropiskt dropp" om man nu ska vara lite fyndig mitt i allt elände.

Här är en bild på det tropiska droppet:



När jag ändå är i farten och lägger upp sjukhusrelaterade bilder så kan jag dela med mig av följande bild på Roger som jag inte lyckades lägga upp förut när han var inne på sjukhuset med sin hals. Notera att Roger sitter i undersökningsstolen och att de som sitter i "väntrummet" och väntar på sin tur sitter alldeles brevid undersökningsstolen. Ha ha ha ha vad sjukt!

Beachparty

Det blev att vi åkte till strandfesten i alla fall! Det var mycket trevligt! Kolla in bilden på stranden där festen hölls, en helt öde strand, perfekt för privata strandfester. Den stora filippinokillen var han som fyllde år o hade festen.

PS För muspekaren över bildspelet om ni vill pausa en bild

Råttans år

Just nu firas det kinesiska nyåret. Det märks inte minst här då dykskolans hotell är fullbokat och det vimlar av kineser. Appropå det, när det är stora grupper av en viss nationalitet så visar sig typiska beteenden för just den nationaliteten extra tydligt. Fördomar eller stereotyper säger kanske vissa men det är ändå extremt ofta som ens "fördomar" visar sig stämma. Exempel som vi sett här: Ser du en person i poolen med flytväst ocn snorkel så kan du ge tid tusan på att det är en kines, sitter ett gäng ryssar i restaurangen så åker garanterat den medhavda vodkaflaskan upp på bordet och ja alla japaner är sjukt fascinerade av kameror och fotar en massa. Undrar vad folk har för fördomar om oss svenskar?

Lite snabb fakta om det kinesiska nyåret:

Kineserna går efter samma kalender som vi och större delen av världen (den Gregorianska kalendern), men det är mest av praktiska skäl. Nästan alla helgdagar följer den gamla traditionella kalendern som bygger på månens faser. Därför infaller nyåret på olika datum varje år, mellan slutet av januari eller februari. Kineserna har ett eget horoskop som liknar vårt eget system med stjärntecken, som Väduren, Oxen osv. Fast istället för 12 olika fördelat över ett år så har dom 12 olika djur fördelat över 12 år, dvs ett år i taget. I år inföll det nya året den 7 februari (igår) och nu är det alltså råttans år. Alla som föds under ett visst år får samma djur och de får då även vissa speciella egenskaper.

En dykelev till Roger som är här just nu och är halvkines, berättade att ordningen djuren är i, i den kinesiska kalendern, sägs ha avgjorts i ett "race" mellan alla dessa djur. Råttan vann tydligen men bara för att han åkte på oxens rygg när den simmade och sedan hoppade i land precis innan oxen. Vet inte riktigt om jag gillar råttan... ;-)

Enligt detta så är jag (född 1979) ett får:

Får är eleganta och duktiga i humaniora. Till en börjar ser de ut att ha det bättre ställt än alla andra djur, men de är ofta blyga, pessimistiska och fundersamma över livet. De är ibland djupt religiösa men samtidigt försynta. De är ibland lite oförsiktiga med vad de säger men är alltid väldigt passionerade över vad de gör och vad de tror på. Fårfolk är kloka, tillmötesgående och godhjärtade.

Och Roger (född 1974) en oxe:

De som föds i oxens år har mycket tålamod, pratar inte mycket men får andra människor att känna sig bättre. De kan dock verka vara lite underliga och trångsynta och kan bli arga ibland. De har ett häftigt humör och även om de oftast inte pratar mycket så är de väldigt vältaliga när de väl gör det. De är oftast lätta att umgås med men kan vara anmärkningsvärt envisa, och de avskyr att misslyckas eller när folk säger emot dem.

(nä, Roger brukar knappt prata alls, fniss!)

Källa: www.mittensrike.se

Vidgade vyer

Vi har varit väldigt dåliga på sightseeing här omkring. Vi rör oss mest på Big Laguna eller bort mot Sabang samt runt när vi är ute och motionerar. Men häromdagen så var Kalle tvungen att åka till Puerto Galera för att hämta ett paket som levererats från Manilla så då bestämde vi oss för att hänga på. Det var trevligt att se något nytt! PG var större än jag hade trott och det var rätt så mysigt att sitta på kajkanten och käka lunch som omväxling mot dykskolan där vi äter nästan alla våra mål. Plus att man fick sig en härlig båttur ute på havet. Vädret är såååå bra här nu. Det har vart till och från ända sedan vi kom så vi har trott att det vanligtivs är så här men nu har det vänt så det var regnsäsongen som var väldigt sen och utdragen. Men nu som sagt vaknar vi upp till klarblå himmel varje dag. Underbart! Idag är vi bjudna på beachparty klockan 12:30 på en strand som ligger ca 10 minuter härifrån med båt. Vi får se om vi ska åka dit eller inte. Roger och Kalle måste jobba lite med Kalles divemasterkurs tror jag... Här är i alla fall lite bilder på hamnen i PG.

En flytande bar

Igår träffade jag Faye (engelsk tjej som jobbar på en dykskola här). Vi låg och solade hela förmiddagen och sedan käkade vi lite lunch. Detta är Faye:



På eftermiddagen åkte vi ut till den flytande baren som ligger utanför Sabang. Det är superschysst att sitta där och ta några öl i eftermiddagssolen. Vattnet är så himla klart också så man ser korallreven från kanten av flotten. Det är sådana dagar som man bara njuter av att bo ett sådant här tropiskt paradis.



Efter ett par timmar så anslut även Fayes pojkvän:



Och även Roger, Kalle och en dykelev till Roger. Det var en lyckad dag som sedan avslutades med god middag på Tukos (där jag åt grillade auberginer i tomatsås och drack ett glas vitt vin).

Thresher shark

En sådan här häftig haj hade Roger turen att se häromdagen. Hajen kallas Thresher Shark och är väldigt ovanlig. Kolla in "svansen"!

Miss Sweden is on fire

Så! Då är vi tillbaka från vår lilla tripp till Manilla! Manilla var lika trevligt som vanligt och vi fick en hel del ärenden uträttade samtidigt som vi passade på att roa oss lite grann.

Kursen Roger skulle gå visade sig inte vara den han trott - ett litet missförstånd - men han fick en liten privatlektion istället så det var ju bra. Kalle har köpt en resväska. Varför jag skriver det undrar ni? Jo, han var vääääldigt orolig att han inte skulle hitta någon och att han inte skulle få plats med alla saker han köpt. Jag och Roger hajade inte alls denna oro, vi tyckte att den var lite rolig t.o.m. jag menar, i en stad med 9 miljoner invånare och femtioelva shoppingmall måste det vara svårt att hitta en väska ;-) (förlåt Kalle, jag skojar bara lite med dig). Jag har färgat och klippt håret. Det var en upplevelse i sig. Frisörens assistent lade i en blekning i håret och det brände i hela hårbotten så det kändes som om jag skulle brinna upp. Det var nästan outhärdligt! Assistenten blev mycket orolig (jag inte lika mycket för jag visste att det kan hända) och såg helt förkräckt ut. Han tog en stor färgarta och fläktade mig i hårbotten under hela verkningstiden (cirka 30 min) och skrek: "Miss Sweden is on fiiiire!!). Jag skrattade så att jag kiknade. Miss Sweden? Jo, filippinos är väldigt artiga av sig. Man blir alltid tilltalad mam´ eller miss resp. sir. Och Sweden var väl för att han visste att jag var från Sverige men inte vad jag hette. Jag bestämde mig för att klippa av en rejäl bit! Kolla in:



Det är för första gången som jag klippt mig lite mer än vanligt utan att fått ångest. Men jag ska nog spara ut det igen i alla fall. Det är tråkigt att inte kunna fixa håret med locktänger och annat. Men tofsen blir snyggare i denna längd i alla fall. Ja, ja slutsnackat om mitt hår, inte så intressant.

Vi hann med hela 3 biofilmer. Biorecensioner (5 är maximal poäng):

National Treasure II: 2 +
Heartbreak Kid: 3 -
American Gangster: 4

American Gangster var grymt bra! Särskilt för att den är sanningsbaserad. Rekommenderas varmt!

Och sen har vi ätit så mycket god mat så vi alla 3 är i vårt livs fetaste form. Superbra italienskt, franskt, grekiskt m.m. Underbart gott! Nu blir det diet!

Och så har vi svängt våra lurviga på en klubb med kubanskt tema med passande liveband och druckit en massa Mojitos.

Det var Manilla för denna gång!

Regn och rusk

Nu har det regnat i ungefär en vecka här! Bor man i tropikerna så finns det liksom inte så mycket att göra när det regnar så vi är superrastlösa. Det är också svårt att ge sig ut och motionera för det blir lervälling på vägarna när det regnar. Har försökt att ge mig ut i alla fall men det går inte, det byggs upp som en tjock lermassa under gympaskorna och man halkar runt som ett slajmigt ostron. Men jämfört med det väder ni har hemma i Sverige kanske man inte ska klaga, vi kan ju fortfarande gå runt i shorts.

En annan lite tråkig grej som har hänt är att Roger fick ett brev hem på posten där det stod att man (banken) misstänkte att någon gjorde otillåtna uttag på kortet. Mycket riktigt är det någon idiot i USA som handlat för ca 6000 spänn på Walmart (ett varuhus)! Någon måste alltså fått tag i Rogers kortuppgifter när han var i USA. Som tur är så täcks det av bankens försäkring så de ska sätta in alla pengar som idioten handlat för, puh! Man ska passa sig för att använda sitt kort när man är utomlands, bättre o ta ut pengar i bankomaten.

Så över till det positiva:

På onsdag ska vi i alla fall åka till Manilla (ja vi gillar Manilla), det ska bli kul! Roger ska gå en videoredigeringskurs (gratis) på MAC och jag ska passa på att leta upp en frisör som kan göra något åt min ryska frisyr. Jag står inte ut längre! Ser också fram emot alla biofilmer vi ska se :-)! Bio är ett billigt nöje i Asien, cirka 17 kronor.

Sen så är det ju underbart att terminen är slut nu (sedan i fredags) så jag har lämnat in mina uppsatser (och föreställt mig att jag gjort frivolter). Nu har jag bara kursen i arbetsrätt kvar som började i höstas vilket känns som nada (med tanke på hur många kurser jag har läst). Idag börjar vårterminen och det är första gången på 5 år som jag inte påbörjar någon ny kurs. En underbar känsla!

Hoppas allt är bra med er där hemma och att ni inte har allt för stor måndagsångest!

Jag kom på...

...att jag hade den här sköna bilden från nyårsafton! Nu var det ju ett bra tag sedan det var nyår men jag hade problem att lägga upp bilder då så jag glömde bort det. Men där här bilden var värd att visas även i efterhand:



Bilden är symbolisk för nyårsfirandet här eftersom de är helt galna i smällare och andra "bomber". Hela nyår var ett enda stort samelsurium av bomber. En filippinogubbe sköt av en hel tomback med raketer som tyvärr träffade honom själv så han svimmade av mitt på tolvslaget. Han vaknade upp sedan och verkade ok men han hade en stor sotfläck på magen.

Roger köpte oss var sin liten raket som vi skulle smälla av, en sådan som vanligtvis skjuter iväg som en liten fjutt. Ni ser ju storleken på rakterna men låt er inte luras, det smällde till som en stor bomb när raketen sköts iväg.

Veckans dykare

Gå in på den här sidan: www.dykarna.nu och klicka på "veckans dykare".

Den innehåller en intervju med Roger som blev utsedd till "veckans dykare" av övriga medlemmar på dykforumet "Dykarna". Men skynda er innan de tar bort intervjun (då får ni gå in och söka i arkivet)!

Nedan är också ett par bilder från när Roger och ett par andra gjorde ett dyk till 100 meter (103 för att vara exakt). Det är en "magisk" gräns om man är intresserad av lite djupare dykning (vanlig rekreationsdykning sträcker sig till 30 eller maximalt 40 meter). Jag var givetvis lika nervös som vanligt men allt gick bara bra :-)!

What´s up?

Så, nu är jag tillbaka vid datorn igen :-) och har kommit över fågelskiten (hoppas ni förstår att det var ett skämt, att jag blev så upprörd över den alltså)!

Det har inte hänt så mycket här som är värt att blogga om direkt. Det har varit väldigt många lata dagar. Imorse lyckades jag få med mig Roger till poolen, han är så rastlös annars så det brukar inte gå. Se bilden nedan! Se också så stor Emma har blivit! Hennes öron har rest sig och hon är väldigt kavat av sig. Hon har varit som ett plåster efter oss sedan vi tog hem henne, och framförallt efter mig. Hon springer i hasorna hela tiden. Vi har henne inte i koppel utan försöker "avdomestikera" henne så mycket som möjligt. Idag så tog hon ett väldigt stort steg när hon inte ville följa med hem utan stannade kvar själv borta i restaurangen :-) (hon har lärt sig att det brukar dimpa ner en massa smarriga saker under borden)! Cherry, hon som vi hyr lägenheten av, har lovat att ta hand om Emma när vi åker härifrån. Det känns skönt! Plus att vi får glädjen att umgås med henne hela tiden vi är här, fast lite jobbigt blir det nog att säga hejdå. Annars räknar jag mest ner dagarna tills skolan är slut. Oj, vad jag skulle ha gjort frivolter om jag hade kunnat, när jag mailar in min sista uppgift!

Seg

Jo, jag vet att jag varit seg med att blogga och maila också för den delen. Men motivationen går upp och ned. Just nu är den ned. Satt härmodagen och kämpade hundra år med att lägga upp bilder men det funkade inte, sen var internet segt. Sen var det en fågel som sket på mig rätt på min vita favorittröja (inte när jag bloggade men humöret sjönk rent generellt). Och så håller jag på med slutspurten i skolan som är slut den 18 januari så jag håller på och skriver på två essä (medan solen skiner utanför). Ja, ja jag kommer igen snart.

GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN LILLE R!