Erfarenhet

Har precis satt igång på allvar med mitt jobbsökande. Det är ett heltidsjobb när man sitter där och letar och läser igenom annonser och framförallt när man ska göra research och skriva ihop en ansökan som riktar sig till just den tjänsten och det företaget. Men fasen vad modet sjunker när man läser annonserna och 9 av 10 kräver erfarenhet! Det blir ju moment 22 när man som nyutexad inte har någon erfarenhet och inte kan skaffa sig det heller eftersom jobben kräver att man har det. Suck! Kan de inte se fördelarna med att anställa en nyutexad istället? Vi är lättare att "forma", vi är billigare att anställa (lönemässigt iaf), vi är förmodligen mer drivna och vill visa vad vi kan än någon som jobbat i flera år och kanske blivit lite blasé... o.s.v. Anställ mig NU! Jag vill, jag kan!

Same old

Var seg flera dagar efter min magsjuka men igår var jag tillbaka på banan! Vi gjorde ett finfint dyk på förmiddagen där vi såg sköldpadda (min favvo), ett besök på den flytande baren på eftermiddagen med utsikt över solnedgången och en efterföljande middag på den svenskägda restaurangen Tamarind.



Det är mest lata dagar nu för tiden utan något särkilt av intresse att rapportera. Man kan säga att det är som en lång lat semester innan hemresan. En hemresa som börjar närma sig med stormsteg... Försöker tänka positivt dock! Det här är saker som jag ser fram emot när jag kommer hem (jag har tillåtit mig själv att börja tänka på dem ordentligt nu när jag vet att jag snart är hemma):

* En riktig dusch med termostatblandare och rejäl stråle
* Dricka vatten från kranen (lyx)
* Äta grovt bröd med ost på (fy vad läbbigt med vitt skummgummibröd och fyrkantiga inplatstade ostskivor i konstgjord smak)
* Kunna klä mig i annat än urblekta shorts och linnen (okej då, det är ett mycket litet pris man får betala när man lever i solen och värmen)
* Börja tjäna pengar (förhoppningsvis)
* Kunna äta thaimat (det går inte att få tag i någon god thaimat här i Filippinerna)
* Sova i en RIKTIG säng

Det finns säkert fler saker jag kan komma på... (att träffa vänner och familj är underförstått). Men det är bäst att jag inte börjar jämföra med listan på saker som jag kommer att sakna med det ljuva livet här borta. Men en sådan lista kanske kommer sedan iaf, när det verkligen är nära till hemresan.

Nä, snart dags att masa sig ner till restaurangen och käka lite lunch och njuta lite av värmen!



Bilden: Roger och Kalle kämpar med Kalles divemasterkurs som alldeles strax är avklarad.

Bläääääää!

Jaha, då ligger jag här i sängen och tycker synd om mig själv. Åkte på magsjukan här mitt på dagen. Det fattades väl bara det etersom jag är den som har hållt mig friskast. Jag HATAR att spy och även precis timmen innan när man mår så dåligt så det känns som om man skulle göra vad som helst för att slippa! Har fått i mig en banan men ser det vita porslinsmonstret i ögonvrån från sängen och hoppas att jag får behålla bananen för mig själv. Tur var i alla fall att jag, precis innan jag började må som värst, hann göra Nitrox provet (en dykkurs där man lär sig att dyka med syreberikad luft så att man kan stanna nere längre, kort sammanfattat). Skönt att ha det avklarat!

Det blir till att stanna i sängen hela kvällen och hoppas på att jag börjar må lite bättre snart och att det är något bra på TV. Har liggsår vid detta laget men jag tar nog vadsomhelst nu bara jag slipper spy igen.

Hoppas jag kan återkomma med ett blogginlägg i lite muntrare toner framöver (INGA MER sjukdomar nu!!).

Grattis mamma 60 år!

Stort grattis på födelsedagen! Hoppas ni har det härligt i solen och värmen!



Ses här med barnbarnet Milea

Tryckkammaren

Här är bilder från Davids tur till tryckkammaren. Nu vet ni hur en sådan ser ut. Ser inte så roligt ut, eller vad säger ni? Här gäller det att inte ha klaustrofobi! Förresten så kostade det 800 USD i timmen, inte 500 som jag skrev tidigare. Totalt gjorde han 18 timmar i kammaren. Slutnota: ca 100 000 sek.

Se upp för fallande kokosnötter

I Thailand hade de apor som de tränade för att ta ner kokosnötter, eller så använde de sig av en jättelång pinne med en liten krok på. Här har dom speciella "kokosnötsplockare" som klättrar upp i palmerna utan lina och allt. Jag skulle inte vilja vara kokosnötsplockare...

Sjukstuga

Jag har inga kommatecken på denna dator men det får gå ändå. I lördags så gjorde jag Roger Kalle och David (han som jag berättade om som var halvkines han är även med på foto i ett av inläggen nedan från flytande baren) ett nattdyk. Det var ett sedvanligt nattdykt relativt grunt med ett maxdjup på 21 m och ett genomsnittligt dykdjup på 16 meter. De som dyker och kanske även flera av er andra vet att man inte kan göra en snabb uppstigning när man dyker. Detta för att kväve bildas i kroppen i form av små bubblor på grund av att kroppen "trycksätts". Kvävet och bubblorna hinner dock vädras ut innan man kommer upp till ytan om man gör en långsam uppstigning. Gör man inte det kan man drabbas av dykarsjuka. Tumregeln är uppstigning som är minst 18 m per minut och helst 3 min säkerhetsstopp på 5 meters djup. Detta skiljer givetvis beroende på hur djupa och långa djup man gör men för ett sådant som vi gjorde så kan man säga att det ska räcka. Men man måste tänka på att andra faktorer också räknas in såsom om man dykt tidigare under dagen och samlat på sig kväve hur mycket man har druckit (man bör dricka mycket vatten för att inte bli uttorkad)hur mycket kroppsfett man har m.m.

Under detta dyk gjorde vi inget säkerhetsstopp på grund av att dyket var relativt grunt och uppsitgningshastigheten var cirka 3 minuter från 15 meter. Allt var i sin ordning efter dyket och vi åt alla middag tillsammans. Sen gick vi hem och la oss för att sova. Klockan 23 väcktes vi av att Madonna (tjejen på dykskolan) bankar på vår dörr och vill ha tag i Roger för att veta vår dykprofil under nattdyket. Tydligen så hade nänligen David börjat känna sig dålig med stickningar i kroppen och domningar i ett av hans ben (vanliga symptom för dykarsjuka) och t.o.m. tuppat av i 30 sekunder. De hade därför kört honom till sjukhuset i Batangas där han sedan dess har behandlats i tryckkammare för dykarsjuka. Han är fortfarande kvar på sjukhuset men ska i alla fall bli helt återställd vad jag förstår. Väldigt synd om honom som råkad ut för detta! Åter igen det här med försäkringar... Han trodde att han hade en dykförsäkring men enligt försäkringsbolaget så hade den gått ut. Vet inte riktigt hela storyn här med hans försäkring annat än att han är tvungen att betala notan kontant. 500 dollar i timmen kostar tryckkammarbehandling (han har legat inne 8 timmar vad vi vet). Lägg sedan på allänna sjukhuskostnader så får du en rejält saftig nota. Huvudsaken är givetvis att han blir frisk men alla kanske inte kan hosta upp pengar för en sjukhusnota.

Här ser man också hur dykarsjukan kan variera individuellt och även uppkomma på sådana dyk som man normalt inte ska få dykarsjuka. Vi kunde inte förstå hur han kunde få dykarsjukan på det dyk som vi gjorde. Han hade dock gjort 3 andra dyk den dagen men väldigt grunda då han gjort en Open Water kurs då han extraknäckt som dykinstruktör medan han varit här på semester. Tilläggas kan göras att han hade ätit och druckit dåligt den dagen samt varit stressad över dykkursen han gjort för att de hade svårt att kommunicera (de pratade två olika språk mandarin resp. kantonesiska).

Ja i vilket fall fick man sig en liten tankeställare. Vi gjorde ett jättefint dyk igår till ett vrak som heter Alma Jane som ligger på 30 meter 1 minuts båtfärd härifrån. Då gjorde vi en lång och fiiin uppstigning (strömt som satan var det så vi hängde som vimplar på linan).

Appropå Davids sjukhusvistelse så kom jag på att jag glömt skriva om att Kalle låg sjuk i denguefeber för några veckor sedan (därav rubriken sjukstuga). Han klarade sig dock med vård hemma i sängen. Doktorn kom hit och tog blodprover gav medicin och dropp. Droppet släpade Kalle med sig till restaurangen när han skulle äta och det hängde vi upp i ett parasoll. Jag kallade det för ett "tropiskt dropp" om man nu ska vara lite fyndig mitt i allt elände.

Här är en bild på det tropiska droppet:



När jag ändå är i farten och lägger upp sjukhusrelaterade bilder så kan jag dela med mig av följande bild på Roger som jag inte lyckades lägga upp förut när han var inne på sjukhuset med sin hals. Notera att Roger sitter i undersökningsstolen och att de som sitter i "väntrummet" och väntar på sin tur sitter alldeles brevid undersökningsstolen. Ha ha ha ha vad sjukt!

Beachparty

Det blev att vi åkte till strandfesten i alla fall! Det var mycket trevligt! Kolla in bilden på stranden där festen hölls, en helt öde strand, perfekt för privata strandfester. Den stora filippinokillen var han som fyllde år o hade festen.

PS För muspekaren över bildspelet om ni vill pausa en bild

Råttans år

Just nu firas det kinesiska nyåret. Det märks inte minst här då dykskolans hotell är fullbokat och det vimlar av kineser. Appropå det, när det är stora grupper av en viss nationalitet så visar sig typiska beteenden för just den nationaliteten extra tydligt. Fördomar eller stereotyper säger kanske vissa men det är ändå extremt ofta som ens "fördomar" visar sig stämma. Exempel som vi sett här: Ser du en person i poolen med flytväst ocn snorkel så kan du ge tid tusan på att det är en kines, sitter ett gäng ryssar i restaurangen så åker garanterat den medhavda vodkaflaskan upp på bordet och ja alla japaner är sjukt fascinerade av kameror och fotar en massa. Undrar vad folk har för fördomar om oss svenskar?

Lite snabb fakta om det kinesiska nyåret:

Kineserna går efter samma kalender som vi och större delen av världen (den Gregorianska kalendern), men det är mest av praktiska skäl. Nästan alla helgdagar följer den gamla traditionella kalendern som bygger på månens faser. Därför infaller nyåret på olika datum varje år, mellan slutet av januari eller februari. Kineserna har ett eget horoskop som liknar vårt eget system med stjärntecken, som Väduren, Oxen osv. Fast istället för 12 olika fördelat över ett år så har dom 12 olika djur fördelat över 12 år, dvs ett år i taget. I år inföll det nya året den 7 februari (igår) och nu är det alltså råttans år. Alla som föds under ett visst år får samma djur och de får då även vissa speciella egenskaper.

En dykelev till Roger som är här just nu och är halvkines, berättade att ordningen djuren är i, i den kinesiska kalendern, sägs ha avgjorts i ett "race" mellan alla dessa djur. Råttan vann tydligen men bara för att han åkte på oxens rygg när den simmade och sedan hoppade i land precis innan oxen. Vet inte riktigt om jag gillar råttan... ;-)

Enligt detta så är jag (född 1979) ett får:

Får är eleganta och duktiga i humaniora. Till en börjar ser de ut att ha det bättre ställt än alla andra djur, men de är ofta blyga, pessimistiska och fundersamma över livet. De är ibland djupt religiösa men samtidigt försynta. De är ibland lite oförsiktiga med vad de säger men är alltid väldigt passionerade över vad de gör och vad de tror på. Fårfolk är kloka, tillmötesgående och godhjärtade.

Och Roger (född 1974) en oxe:

De som föds i oxens år har mycket tålamod, pratar inte mycket men får andra människor att känna sig bättre. De kan dock verka vara lite underliga och trångsynta och kan bli arga ibland. De har ett häftigt humör och även om de oftast inte pratar mycket så är de väldigt vältaliga när de väl gör det. De är oftast lätta att umgås med men kan vara anmärkningsvärt envisa, och de avskyr att misslyckas eller när folk säger emot dem.

(nä, Roger brukar knappt prata alls, fniss!)

Källa: www.mittensrike.se

Vidgade vyer

Vi har varit väldigt dåliga på sightseeing här omkring. Vi rör oss mest på Big Laguna eller bort mot Sabang samt runt när vi är ute och motionerar. Men häromdagen så var Kalle tvungen att åka till Puerto Galera för att hämta ett paket som levererats från Manilla så då bestämde vi oss för att hänga på. Det var trevligt att se något nytt! PG var större än jag hade trott och det var rätt så mysigt att sitta på kajkanten och käka lunch som omväxling mot dykskolan där vi äter nästan alla våra mål. Plus att man fick sig en härlig båttur ute på havet. Vädret är såååå bra här nu. Det har vart till och från ända sedan vi kom så vi har trott att det vanligtivs är så här men nu har det vänt så det var regnsäsongen som var väldigt sen och utdragen. Men nu som sagt vaknar vi upp till klarblå himmel varje dag. Underbart! Idag är vi bjudna på beachparty klockan 12:30 på en strand som ligger ca 10 minuter härifrån med båt. Vi får se om vi ska åka dit eller inte. Roger och Kalle måste jobba lite med Kalles divemasterkurs tror jag... Här är i alla fall lite bilder på hamnen i PG.

En flytande bar

Igår träffade jag Faye (engelsk tjej som jobbar på en dykskola här). Vi låg och solade hela förmiddagen och sedan käkade vi lite lunch. Detta är Faye:



På eftermiddagen åkte vi ut till den flytande baren som ligger utanför Sabang. Det är superschysst att sitta där och ta några öl i eftermiddagssolen. Vattnet är så himla klart också så man ser korallreven från kanten av flotten. Det är sådana dagar som man bara njuter av att bo ett sådant här tropiskt paradis.



Efter ett par timmar så anslut även Fayes pojkvän:



Och även Roger, Kalle och en dykelev till Roger. Det var en lyckad dag som sedan avslutades med god middag på Tukos (där jag åt grillade auberginer i tomatsås och drack ett glas vitt vin).

Thresher shark

En sådan här häftig haj hade Roger turen att se häromdagen. Hajen kallas Thresher Shark och är väldigt ovanlig. Kolla in "svansen"!