GOTT NYTT ÅR!

SKÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅL för det nya året!

Konstig mat

De äter mycket konstig mat här nere! Jag såg hur de höll på och röra någon blå sörja i en stor wok-gryta. Jag frågade vad det var men fick inget riktigt svar men däremot en stor skål med denna blåa sörja. På bilden ser det kanske ut som om jag slevade i mig en stor portion men nej det räckte att smaka pyttelite. Men det äckligaste dom äter här nere är en slags fisk. Vet inte vad det är för fisk men varje gång de steker på fisken så stinker det så man tror att man ska spy. Det går inte riktigt att förklara stanken men om ni tänker er lukten av thailändsk fisksås x 10 plus att lukten är frätande och stickande. Varje gång det steks på så vrider vi oss av illamående. Vi trodde att detta hade gått våra hyresvärdar obemärkt förbi (man försöker ju vara lite diskret) men vi fick höra på omvägar av en person vi aldrig pratat med förut minsann hade hört från våra hyresvärdar att vi inte gillade när de stekte på fisk. Vi tyckte detta var hysteriskt roligt eftersom vi inte pratat med någon förutom sinsemellan om denna stinkande fisk, de måste alltså ha järnkoll på oss! Det skvallras ordentligt här, särskilt bland damerna som mest sitter och spelar kort om dagarna (mellan varven de sköter lite hushållsbestyr).

Julbord

När jag och Roger åkte med båten från Batangas när vi varit i Manilla så var det en gubbe som hörde att vi pratade svenska och bjöd in oss på svenskt julbord till hans restaurang som han ägt i 27 år (!!) här i PG. Vilken glädje för oss, inte hade vi trott att det fanns någon som skulle servera svenskt julbord! För min del (som ni ju vet inte äter rött kött) så käkades det mängder av framförallt gravad lax men även ägghalvor med kalles kaviar, Janssons och julost! Roger frossade i lite allt möjligt! Det blev inte en så tokig julafton i alla fall.

En riktigt GOD JUL från oss!

Filippinska juldekorationer

Jag och Roger kom precis hem från en "romantisk middag" i Sabang på en restaurang som heter Tukos och som har väldigt bra mat. Vi lyxade till det och tog en banca in till Sabang. Precis när vi åkte så var det en massa fyrverkerier, det är romantik på högsta nivå, ha ha! På vägen hem så passade jag på att föreviga ett par av de juldekorationer som man har satt upp här. Som jag skrev i det förra inlägget så är det hysteri kring julen. Lite kul om man jämför med Thailand där de är Buddhister och måttligt intresserade av julen. Rätt så fula måste jag säga att de är och inte speciellt "julaktiga", men den där sugrörs-julgranen ni ser på bild nummer två nedan kämpade de flera dagar med och då kan man ju inte säga så mycket.



En handmålad dekoration som de hängt upp i en palm



Jag tror att detta ska föreställa en julgran, den är gjord av sugrör i alla fall



Här är dock en helt vanlig julbelysning på Laguna Beach Clubs restaurang

Näste man till sjukan

Jaha, då har det varit lite lugnt på bloggfronten de senaste dagarna eftersom vi var tvungna att åka med Kalle till sjukhuset. Denna gång åkte vi ända till Manilla eftersom Rogers erfarenheter från sjukvården i Batangas var sådär. Orsaken till sjukhusvistelsen ser ni på bilderna nedan. Vill inte förstöra er aptit men det är väl bästa sättet att illustrera varför sjukhusvård var nödvändig. Kalle opererades igår och vi väntar hem honom på julfton. Jag och Roger kom tillbaka igår då två dagar fick räcka för plånbokens skull, det är lätt att spendera pengar i Manilla, och för jobbets skull.

Manilla sjöd utav liv! Det verkade som om alla var jullediga då gatorna var fulla av folk. Det var näst intill hysteri och det var väldigt svårt att finna en bankomat som det fanns pengar kvar i. Samtidigt var det väldigt mysigt, ungefär som en svensk sommarkväll där alla rör sig på stan och sitter och myser på alla uteserveringar långt in på natten. Det spelades julmusik överallt och hela Manilla var julpyntat. De är mer galna i julen här än hemma! Jag och Roger passade på att gå på bio eftersom sådan saknas här. Vi såg The Golden Compass och The Kingdom. Den senare rekommenderas varmt, den förstnämnda var väl ok!

Ok, bilderna på foten (som Roger noga dokumenterat):

Början av infektionen som uppstod av ett vanligt skavsår):



Skinnet började spricka:



Svullnaden och sprickan blev ännu värre. I detta stadium åkte vi till sjukhuset:



Fotens skick vid incheckningen på sjukan:

Rogers tripp till Coron o Apo

Här är en länk till en sida om vraken i Coron Bay, mycket intressant läsning!

http://www.coronwrecks.com/sites.htm

Goood moooorrrniiing!

Den söta flickan på korten är Madonnas (en tjej som arbetar på dykskolan) dotter. De är släkt med de som vi hyr lägenheten av (tror att det är Madonnas svärföräldrar) så medan Madonna arbetar så brukar hennes dotter vara här. Hon står nedanför balkongen och skriker Iiiiidha!!! Ända tills jag kommer ut och vinkar varpå hon skrattar lite blygt och vinkar tilbaka. Så upprepas proceduren varje dag :-). Varje gång vi går förbi henne så tjuter hon gooood moooooorning (om det är förmiddag) eller gooood eeeevening (om det är eftermiddag). Ett riktigt charmtroll!

Hundräddningspatrullen

Ibland hinner jag inte riktigt med att göra helt nya uppdateringar. Som i detta fall t ex. För cirka två veckor sedan när jag och Kalle var ute och motionerade så fick vi syn på något lurvigt på en svart sopsäck precis vid "stora" vägen. Vi trodde att det var ett dött djur för det var helt orörligt. Sedan kikade vi närmare och såg att det var en liten liten hundvalp som bara var skinn och ben och som andades lite försiktigt. Försökte få kontakt med den men den orkade knappt lyfta ögonen. Jaha, vad göra? Lämna hunden med en säker död till mötes eller rädda den? Ingen annan verkade ett dugg brydd över denna hundvalp, folk bara trampade rätt över den. Kände verkligen att det var ett väldigt dåligt läge att ta sig an en hundvalp men nej mitt hjärta skulle brista om jag lämnade den för att dö när jag visste att jag kunde ha räddat den. Givetvis tog jag den i famnen och bar den hemåt. Roger som är lika förtjust i hundar som jag stödde mitt beslut till hundra procent när jag kom hembärandes på den lilla krabaten. Nej, ni behöver inte oroa er, vovven ska INTE med oss hem till Sverige, det kan vi lova er denna gång. Vi är bara ett jourhem åt den eftersom vi ska hitta ett permanent hem så fort den återfått sin styrka. Den, och den förresten, Emma har vi ju döpt henne till. Emma är numera avlusad och har ätit med god aptit sedan vi har matat henne en massa. Nu har hon nästan ätit upp sig helt och har återfått sin styrka och skuttar runt och busar. Nu är det snart läge att ta henne till veterinären och ge henne lite olika vaccinationssprutor och sedan hitta ett toppenhem till henne.

LUCIA

Idag är det Lucia. Hoppas ni har fått höra lite sång och blivit bjudna på lussekatter och pepparkakor. Det är ont om sådant här, det blev grötfrukost imorse (inte fy skam heller iofs) med någon hemsk karaeoke version av Celine Dion i bakgrunden i vanlig ordning. Igår kväll önskade jag att det skulle komma ett Luciatåg in i vår lägenhet och sprida lite ljus. De senaste två dagarna har vi nämligen haft strömavbrott som varat nästan hela dagen och ända in på kvällen. Vanligtvis är det strömavbrott i snitt en gång om dagen här, ibland inget och ibland tre. Men de varar oftast inte mer än en timme ungefär. Nu hade vi dock inte haft strömavbrott på över en vecka vilket jag högt påpekade. Dagen efter drabbades vi alltså av detta långa strömavbrott två dagar i rad. Där fick man så man teg. Det är inte hela världen men lite trist på kvällen när vare sig dator eller TV fungerar och man ligger där med en liten ficklampa i mörkret. Då hade det som sagt varit lite trevligt med ett Luciatåg.

Verde, PG, Coron & Apo

För några dagar sedan var vi ute och dök vid Verde Island (denna gång utan tyfon). Tyvärr var det lite för höga vågor för att vi skulle kunna dyka vid den östra delen (som ska vara bäst) så vi höll oss till den västra. Hade precis innan hört att den ökända dyksighten "Washingmachine" skulle ligga där. Det är precis, som det låter, som att simma i en tvättmaskin då strömmarna kan gå kors och tvärs så att man liksom tumlas runt. Vi dök inte just på den sighten men blev ändå förvarnad gällande strömmarna som ibland kan gå NEDÅT så man måste simma som en tok och/eller fylla västen för att komma uppåt. Fy, det ville jag inte vara med om så jag var lite nervös innan dyket. Men det gick bra, det var rätt strömt men vi åkte MED strömmen och då är det ok. Inga nedåtströmmar, puh! Jag dök med Kalle eftersom Roger skulle dyka med en kund som också är rebreatherdykare. De smällde till med ett dyk till 82 (!!) meter medan jag och Kalle softade på 20 meter! På grund av att de gjorde ett så långt deko (man hänger på olika djupstopp för att vädra ut kvävet i kroppen för att undvika dykarsjuka)så satt vi och väntade ett bra tag på att de skulle komma upp. Tror att infektionen jag hade i kroppen bröt ut tack vare detta så jag åkte på en rejäl förkylning. Känner mig ok idag så om ett par dagar borde jag vara frisk igen. Synd dock att jag blev sjuk just då eftersom en bekant till Roger plus hans kompisar och en flickvän har varit här på snabbvisit så jag missade det mesta av det sociala umgänget med dem, bl.a. ölkväll och dyk här i PG. Sedan så har min dyk-Roger åkt iväg på dykskolans liveaboard till Coron Bay (några vikar 13 timmar båtfärd härifrån med en massa vrak från andra världskriget). Men han kommer tillbaka redan på lördag så det går ju fort! Jag har ju ändå inte varit ett så roligt sällskap med min förkylning. På vägen tillbaka ska de stanna vid Apo reef. Ska vara ett av de bästa dykställena i Filippinerna. Det är jag lite avis på...

Frisyrer del 2

Jag hade ett inlägg om frisyrer i thailandsbloggen, här kommer ett till inlägg. Det är nämligen ett hett samtalsämne för oss. Problemet är att hitta en frisör som kan klippa. Roger och Kalle var hos en frisör här i PG. ALLA frisörer här är transvestiter, de valde den frisör som var minst "transvestitaktig". Ingen är dock en "riktig" transvesit, utan oftast en "blandning", de kanske t ex har smink men ändå en mustach, de ser riktigt horribla ut. Efter att jag sett personen klippa så gjorde jag det smarta draget att klippa mig när vi var i Batangas i en frisörsalong som faktiskt såg ut som en riktig frisörsalong, blev riktigt nöjd. Kalle blev också nöjd med sin frisyr som transvesiten klippte till men när Roger skulle klippas så missuppfattade han/hon och och klippte Roger jättekort men sparade ut en lite lugg, tänk er en synth-lugg. Resultatet ser ni nedan på korten som är tagna under en utekväll i Sabang, alla nyklippta och fina (som ni ser så blev Roger tvungen att raka av sig sin frisyr). Tilläggas kan göras att jag passade på att köpa hårfärg när jag var i Batangas. Det är mycket svårt att hitta blond hårfärg (av naturliga skäl) så när jag hittade färg som dessutom var sådan färg som frisörsalongerna använde sig av blev jag förstås helnöjd. Tills jag testade färgen vill säga. Resultat: brandorange färg! Det såg heeelt för jäkligt ut! Tur nog så hade jag lite färg kvar som jag köpt i Sverige så jag kunde färga över det oranga. Men nu är den svenska färgen tyvärr slut så nu vet jag inte vad jag ska göra. Jag kommer att se ut som en ryska (de brukar ju ha en tjock mörk utväxt i sitt blekta hår, enligt stereotypifiering i alla fall). Vi har tuffa problem i tropikerna...

Trippen till Manilla

I tisdags så åkte vi alltså till Manilla för att göra lite ärenden. Vi passade också på därför att vi kunde dela transport med några andra som skulle åka dit härifrån Laguna Beach Club. Det går ganska smidigt att åka dit när man har privat transport eftersom det inte är så långt dit. Jag har bara hört negativa kommentarer om Manilla så jag blev positivt överraskad när jag kom dit. Trafiken som jag exempelvis hört skulle vara hemsk var ju inte värre än Bangkok. När jag ändå jämför med Bangkok så kan jag ju nämna att det förvisso inte finns en massa fina kulturella eller andra intressanta sevärdigheter såsom i Bangkok eller i Kuala Lumpur för den delen men jag tyckte ändå att det var helt ok. Det kan ju nämnas att Manilla var den stad som var näst mest sönderbombad under andra världskriget, det säger en del. Det är stora klyftor mellan fina och de sämre områdena så det är defintivt begränsade delar av Manilla som kan vara värt ett besök. Vi bodde i Makati, ett "business district" med en massa shoppingmalls. Bäst nattliv har de i områdena Malate och Ermita. Det var dock bara Roger och Kalle som tog pulsen på nattlivet då jag var alldeles för seg. När vi hittade ett hotell som såg bra ut så tänkte vi att vi skulle spara lite pengar och dela på ett rum dvs jag, Roger och Kalle. Receptionisten såg lite förvånad ut men bokade givetvis in rummet i alla fall. När vi kom in i rummet förstod vi dock varför hon hade sett så förvånad ut. Nedanstående bild är tagen från sängen... Med en glasvägg i badrummet (!!??) hade man alltså första parkett till varandras toalett- och duschbesök! Ja, mycket ska man se...



Det var i alla fall skönt att komma iväg en sväng och röra sig i en riktig storstad med alla de facilititer som det innebär. Starbucks t ex:



Men det är också skönt att vara tillbaka till sin lilla ö där livet går sin stilla gång...

Greetings from Manila!

Har kommer en liten halsning fran Manila! Vi kom hit igar for att gora lite arenden. Vi aker tillbaka till Puerto Galera i eftermiddag och da skriver jag lite mer. Vi har precis varit pa Starbucks och atit en god frukost med tillhorande julmusik, for forsta gangen i ar fick jag lite julkansla. Nu ska vi ga runt och kolla lite i de enorma shoppingmallen innan var chauffor kommer och hamtar oss klockan 15:00. Hej sa lange!