Bilder från turen till Verde Island som slutade så här:

Banan och Jäger! De försökte väl göra upplevelsen mindre hemsk, ha ha!



Här sitter de i lilla motorbåten på väg från stora båten till land. Jag fick associationer till en flyktingbåt när jag såg denna bild, ha ha!



Äntligen iland! Nu väntade "bara" vandringen över berget...

Tji fick vi!

Nu har det blivit ett himla tjat om vädret men eländet tar ju aldrig slut! Precis när vi trodde att tyfonen var borta så vände den och kom tillbaka igår. Den storm som var går inte att beskriva med ord! Jag har försökt fota men det gör sig liksom inte rättvisa. Vädret var helt ok, det var soligt på morgonen och Roger, Kalle m.fl. dykkunder gav sig iväg med dykskolans stora båt till Verde Island (cirka 30 minuter härifrån)där dykningen tydligen är ännu bättre. Vid fyra tiden på eftermiddagen när jag väntade dem tillbaka så kom helt plötsligt detta oväder. Man såg inte många meter framför sig. Jag satt ju i tryggt förvar hemma men undrade givetvis över hur de hade det på båten. Roger berättade i efterhand att kapten beslutat att lägga till i Puerto Galeras vik istället för att åka rakt mot Big Laguna. De förstod först inte varför förrens tyfonen slog till. De började med att lasta av kunderna på en liten motorbåt som körde dem till land. När det väl var Rogers och de andras tur så gick det helt enkelt inte! De fick stanna på båten i drygt en timma och äta banan och dricka jägermeister tills det lugnade sig lite men det blåste fortfarande helt sjukt mycket. Han som körde motorbåten de åkte i land med var tvungen att ha dykmasken på sig och det kändes tydligen inte helt säkert att åka med båten. Det tog sig i alla fall i land och fick vandra med våtdräkter över berget för att ta sig tillbaka. Som tur var hade Roger med sig sin ficklampa för det var kolmörkt. Mitt upp i allt ramlade Kalle i ett vattenfyllt cementdike men klarade sig turligt nog utan benbrott. Så var det äventyret över när de tillslut kom hem vid 18:30 tiden. Strömmen kom precis tillbaka efter att ha varit borta i ett dygn och mycket har trasats sönder av alla vågor som slagit upp med full kraft.

Av någon anledning så lyckas jag inte ladda upp några bilder just nu, tror att det är pga att internetuppkopplingen är seg som deg. Provar igen lite senare.

Här händer det grejer!

Inom loppet av de senaste 12 timmarna så har en tyfon svept över här (ni har säkert läst om den på nyheterna) plus att vi har haft en liten jordbävning. Det var en surrealistisk känsla när jordbävningen kom. Hela huset kändes som om det var gjort av gelé när det skakade till. Men allt är i sin ordning här, nu är tyfonen förbi och inga tecken av någon större jordbävning, så ni behöver inte oroa er!

Grattis på födelsedagen Christian!

Mitt emellan två stormar/tyfoner

Det verkar som om man får vänja sig vid tropiska stormar och tyfoner här borta. Kolla in satellitbilden nedan, se de två röda "snurrorna" i nedre kanten. Mittemellan där ligger Filippinerna. En storm har redan dragit förbi - one more to go! Håll i hatten!

Bilder från Florida

Visst är detta en Filippinblogg men jag vet att flera av er är nyfikna på bilder från Rogers USA resa så här kommer några:



Andy, Mark Ellyatt (känd dykprofil) & Roger



Andy, Tom Mount (känd dykprofil) & Roger

Jag var också på dykmässan

Här är en bild på Andys mässbås som han hade för att promota sin rebreather med. Ser ni vem som är med på reklamplanschen??? Ha, ha, ha, ha!

Skriva kommentarer i bloggen

Vissa har hört av sig gällande att man måste ha ett google-konto för att göra inlägg i bloggen. Jag har tagit bort den inställningen (jag visste inte att det var den inställningen) så nu kan vemsomhelst skriva inlägg. Det är bara att klicka i "anonym" eller "namn" så går det hur lätt som helst.

Roger utskriven från sjukhuset

Jaha, för er som undrat och inte vet så åkte Roger i ilfart til sjukhuset i Batangas i måndags morse, bara några timmar efter att han kommit tillbaka från USA. Halsbölden jag skrev om förut ställde till med ännu mer problem och Roger kunde inte dricka och hade svårt att andas när han låg ned. När vi kom till sjukhuset i Batangas så blev vi inskyfflade i ett rum fullt med folk där halsspecialisten höll hus. Problemet var att vare sig halsspecialisten eller sköterskorna verkade så brydda över att Roger kommit in. Etersom Roger inte kunde prata så var det jag som fick prata med dem. När jag sa att vi behövde träffa halsspecialisten NU så gäspade halsspecialisten och kollade på klockan och sa att hon slutade sitt pass så vi var tvugna att komma tillbaka morgonen därpå. Jag höll på att spricka av ilska, hur kunde de skicka hem honom utan att ens ha tittat på honom, han var ju riktigt illa däran??? Mitt upp i allt började bölden att spricka så Roger sprang ut och in ur sjukhuset och hostade upp allt som fanns i halsen (först en halv liter rosa lödder, sen en svart sörja och sedan en massa var). När jag övertygat dem om att Roger nog skulle dö om de inte tog in honom (Roger menar att han inte skulle ha dött men för mig var det enda sättet att få personalens uppmärksamhet) så fick vi sätta oss och vänta i akutrummet. Under tiden hade jag också kontakt med Ulrika för lite rådfrågning och tur nog så känner hennes kille chefsläkaren på sjuhuset så vips så fick vi gå före kön och fick träffa chefsläkaren. Han såg lite chockad ut över det han såg i Rogers hals så han såg till att Roger blev inskriven på direkten. Så fick Roger ett rum på sjukhuset och behandlingen med dropp och intravenös penicillin påbörjades. Det dröjde ända tills dagen efter tills vi fick träffa halsspecialisten men som tur var så hade ju bölden spruckit av sig självt så från och med dess så mådde Roger allt bättre. Jag sov vid Roger sida på en liten brits (stor nog för att undersöka en katt på ungefär) och åkte och handlade Pizza och hamburgare till Roger så fort han kunde äta igen. Sjukhusmaten var ingen höjdare. Inte sjukhuset heller direkt. Tyvärr lyckades jag inte ladda upp alla bilder så ni kan se. Fast personalen var trevliga, de var tålmodiga med mig som sprang och tjatade på dem så fort droppet behövde bytas, när vi behövde fler kuddar osv. Och som det sprang personal där då. Det var en person som sopade, en som tvättade golven, en som tog blodtryck, en som byte droppet, en som gav penicillin, en som kom med avsvällande medicin, en som tog blodprov osv. Det kom in någon varje timme dygnet runt. Efter tre nätter fick Roger skrivas ut och det var väldigt skönt! Vi kom tilbaka i lördags. Roger är så gott som frisk nu men måste äta penicillin i 2 veckor. Läkaren rekommenderade en bortoperation av halsmandlarna men det gör nog inte Roger i första taget.



De envisades med att rulla runt Roger i en rullstol




Så här såg röntgenmaskinen ut, vet inte från vilket årtionde den är.

Fläskförbränning med fin utsikt

Så har man äntligen börjat röra på sig lite! Har fått med mig Kalle också så vi är ute och går varje morgon innan frukost. Varför vi inte springer? Sen kanske när konditionen har blivit bättre, men det är väääldiga backar så jag lovar att man får igång flåset i alla fall, särskilt när det är 35 grader ute. Men tack vare backarna så får man en superfin utsikt när man är ute och går! Kolla in bilderna!

Roger missade flyget!

Rogers otur fortsätter...

Igår kväll så tittade jag på klockan och drog en lättnandens suck och sa till Kalle att nu lyfter Rogers plan och eftersom jag inte har hört något av honom så ska det ha gått bra. Döm om min förvåning när jag en halvtimme senare sitter vid datorn och får ett mail av Roger. NEJ, han ska sitta på ett plan han ska INTE kunna maila. Vid handbagage röntgen så hade de hållit kvar Roger jättelänge för att de undersökte hans dykflaskor (har aldrig varit ngt problem förut eftersom kranarna är borttagna)innan de tillslut bestämde att han var tvungen att att gå tillbaka och checka in flaskorna. Detta ledde till att han missade flyget... Tur i oturen var att de lyckades få på honom på ett senare plan med vilket han skulle hinna ansluta med sitt ordinarie flyg från Tokyo till Manilla. Så Roger kommer tillslut hem i vanlig ordning i alla fall dvs imorgon bitti! Men det var svettigt för honom ett tag.

Orolig!

Åhhhh, som jag har varit orolig för Roger! Har varit i upplösningstillstånd här hemma. Fick ett mail av honom igår att han var tvungen att åka in till sjukhuset då hans halsinfektion blivit så dålig så att han inte ens kunde dricka en enda klunk. Han skrev att det kändes som att dricka lava och halsen stängde sig när han försäkte svälja så att allt bara kom upp ur näsan. Så fick jag ett till mail där det stod att han trodde att han hade en halsböld för en av halsmandlarna var 5 ggr sin normala storlek. Han hade som en 5 cm stor köttig böld i halsen. Han hade då fått tid av en halsspecialist 2 timmar senare. Jag tänkte att om han inte kan dricka så måste han ju ha dropp och dessutom så lär de vilja skära upp halsmandeln. Till saken hör också att i den försäkring vi har så är man försäkrad i vartenda land i världen FÖRUTOM USA. När jag tecknade dessa försäkringar för över ett år sedan så hade jag inte i min vildaste fantasi en tanke på att någon av oss skulle bege sig till USA så jag valde den som gällde alla världens länder utom USA då den var 1000 spänn billigare. I USA är ju sjukvården sjukt dyr, de ska ju ha betalt om man så mkt som hostar inne på sjukhuset. Berättade det för Roger innan han bokade sin resa dit men han sa "äh, det händer säkert inte ngt". Men visst fasen är det då det händer ngt! Hela dagen har jag lusläst hans dykförsäkrings villkor för jag har hört att andra har använt sig av den då den täcker vissa saker som inte är dykrelaterade. Vad jag förstår så täcker den läkekostnader för icke dykrelaterade skador upp till 12 000 Euro. Hörde inget av Roger på hela dagen men fick tillslut tag i honom när klockan var 22.30 därborta. Tydligen hade sjukhuset nekat honom hans dykförsäkring. Jag menar dock att han måste ringa dem själv och "koppla ihop" dem med sjukhuset. Som TUR är så stod dock läkarna i valet och kvalet att skära upp i halsen men beslutade tillslut att försöka behandla med penicillin och avsvällande. Även om Roger måste ta sats varje gång han ska försöka dricka så har han nu i alla fall lyckats få i sig medicinen. Dessutom var de mkt snälla på sjukhuset. Då de visste att han betalade allt själv så fick han gratis medicin från en "låda" där de har medicin som ingen har hämtat ut. Det var en sådan lättnad att höra att han hade lyckats få i sig medicinen. Han klarade tom av att prata i telefonen. Nu håller jag tummarna stenhårt för att det blir bättre. Han siktar på att åka hem som vanligt. Flyget går lördag morgon amerikansk tid. Kommer fram här måndag morgon Filippino tid. Han har en lååång resa framför sig... :-(

Info om halsböld från www.vardguiden.se:

Halsböld kan uppstå efter en halsinfektion. Bölden är en svullnad inuti halsen, som gör att du kan få svårt att svälja, gapa och tugga. Du bör kontakta vården om din halsinfektion inte blir bättre trots att du äter penicillin, eller om du svullnar på ena eller bägge sidorna i halsen.

Halsböld uppstår när det samlas var bakom en av halsmandlarna. Du får ont, samtidigt som det blir allt svårare att svälja och gapa.

Bölden orsakas vanligen av bakterier. Ibland får man halsböld efter halsfluss eller scharlakansfeber. Den kan då uppstå trots penicillinbehandling.

Symtom
Om du får en halsböld gör det allt ondare på den ena sidan av halsen, som också svullnar upp. Du får svårt att gapa, svälja, tugga och du får en grötig röst. En halsböld syns i munnen genom att halsmandeln på ena sidan buktar in mot svalget.

Behandling
En halsböld behandlas genom att bölden punkteras eller skärs upp under bedövning så att varet kan rinna ut. Detta görs av öronläkare eller av allmänläkare med erfarenhet av sådana ingrepp. Ibland kan ingreppet behöva upprepas. Oftast får du efteråt antibiotika mot infektionen.

Om ett barn får en halsböld är det vanligt att läkaren direkt opererar bort halsmandlarna. Samma sak gäller för vuxna som får upprepade besvär med halsbölder.

Välkommen Kalle!

Igår så kom Kalle hit. Jag och Roger träffade Kalle första gången på Samui när han var med på snorklingsturen som jag jobbade på och han gjorde ett prova på dyk med Roger. Nu är han här för att göra sin divemasterkurs med Roger, han har tagit ledigt 6 månader från jobbet. Fler som flyr svenska vintern :-)! Kalle har flyttat in i lägenheten brevid våran, toppen nu har jag lite sällskap tills Roger kommer tillbaka.



Var bjuden på ett bröllop idag men jag struntade i att gå dit, kände inte för det. Killen som bjöd in mig är svensk och har byggt ett hotell i Sabang.Jag har bara träffat honom en gång vilket var i dykskolans bar. Men det är så här precis som i Thailand att man bjuder in alla möjliga och vill de i sin tur ta med sig några kompisar så är det inga problem. Det är mer som en "vanlig" fest liksom.

Ikväll ser jag fram emot att läsa tidningarna som Kalle tog med sig från Sverige. Det är något jag saknar, jag brukade alltid ligga i sängen och läsa tidningar innan jag somnade för att vila ögonen på något mer lättsamt än skolböckerna. Godiset han tog med tänker jag dock inte röra förrens Roger kommer tillbaka.



Appropå Roger så var det inte några glada toner senast jag hörde av honom. Han har blivit jättesjuk med öroninflammation och halsfluss. Han tvingade sig själv att dyka en dag även fast han kände sig krasslig eftersom han har drömt om att dyka i dessa grottor. Han beskrev dem som "förtrollande" med en sikt så bra att det inte ens kändes som att vara i vatten. Men efter det blev han alltså sämre och ligger nu nedbäddad i ett hotellrum i norra Florida och där kommer han nog få ligga tills han ska åka tillbaka. Stackarn!

Här är en videofilm från grottorna (Roger är inte med i filmen men här kan ni som är nyfikna se hur de ser ut): http://www.youtube.com/watch?v=Wmm7Wcni5ng

Dagsutflykt till Batangas

Då var man hemma efter en dagsutflykt till Batangas. Behövde göra något annat än att sitta här och plugga och samtidigt ta ut pengar (de har ingen bankomat här) och göra några inköp. Mest tråkiga grejer som toaborste och mascara men även ett par gympadojor så nu kan jag äntligen röra på mig lite. Lämnade mina gamla gympadojor i Thailand för de var så slitna så jag har inte varit särskilt aktiv sedan jag kom hit och det börjar synas...

Lite mör är man allt efter turen. En del vågor men på vägen hem såg jag delfiner :-)! Jag skulle uppskatta att de var tio stycken, sååå fina! Från piren till shoppingmallet och tillbaka så åker man tricykle (en slags moppe med sidovagn). Så här ser en tricykle ut:



De är pyttesmå, jag kan knappt sitta rak i ryggen, man sitter jättenära marken och det känns som om den tunna botten ska ramla ur närsomhelst, ha ha ha! Tuk-tuk som de har i Thailand är rena rama lyxåket i jämförelse.

Förövrigt så har Roger det kanon i Florida. Han stormtrivs, inte nödvändigtvis för att det är Florida men för att mässan har varit kanonbra plus att han har träffat "tungviktarna" inom techdykningen så han har fått leva och andas dykning i bästa tänkbara former. Nu är han uppe i norra Florida och dyker i de enorma grottsystemen de har där. Sen är han och Andy tydligen hembjudna till Tom Mount (tror jag det stavas) i Miami som är tungviktaren bland tungviktarna. Efter det är det dags för Roger att åka tillbaka. Han kommer om en vecka. Det ser jag fram emot, nu får det vara nog, ha ha ha :-)!

Grattis på födelsedagen Sara!

Sara med lilla Eric i magen...

Geografilektion

Jag tänkte att jag skulle ha en liten kort geografilektion så att ni vet vart exakt i världen som vi befinner oss i och så att ni kan hänga med i mitt snack när jag skriver att vi har varit här eller där.

Först en karta över Asien. Ni visste säkert vart Fílippinerna låg i förhållande till andra länder i Asien men här ser ni det i alla fall tydligt. Det tar cirka 3 timmar att flyga från Bangkok, 1 1/2 timme från Hong Kong och 4 timmar från Tokyo.



Här kommer en karta över Filippinerna som, jag har berättat förut, består av drygt 7000 öar. Vi befinner oss alltså på Mindoro, rakt under Manilla cirka 12 mil. På fastlandet precis ovanför Mindoro ligger Batangas och det är härifrån man tar banca över till Mindoro. Det är också här dom har ett shoppingmall man kan åka till om man blir uttråkad.



Så slutligen till Mindoro och närmare bestämt norra delen av Mindoro eftersom det är här allt turistliv är koncentrerat till, detta på grund av korallreven och alla dyksighter. Puerto Galera är själva "huvudstaden". Här går större båtar till/från och här finns också polis och post. Vägen från Puerto Galera till Sabang är inte alls så stor som den kanske ser ut. Två bilar kan knappt mötas och vägen är ofta lerig. Vägen är dock väldigt backig och kringelikrokig så man bjuds på fina utsiktsvyer stundtals. Sabang är som jag berättat "huvudstranden" där störst koncentration av barer, hotell och restauranger finns. Som ni ser så finns ingen väg från Sabang till Big Laguna utan man går helt enkelt på stranden via Small Laguna som är något större än Big Laguna. Promenaden tar cirka 15 minuter.



Så, nu hoppas jag ni har en bättre föreställning om hur allt är geografiskt placerat här och att ni nu har koll på vad jag skriver om.